Konsumtionsmorkkis och klädköp

Den senaste tidens nyhetsrapportering om fabriksbyggnader som rasat samman och Hannas text om för billiga kläder har igen fått mig att tänka på tillverkningen och konsumtionen av billiga kläder, och klädindustrin överlag.

Många känner till att tillverkningen av billiga prylar som konsumeras i västvärlden inte är helt problemfri. Fabriksarbetarna har en usel lön och usla arbetsvillkor och sällan tas miljön i beaktande. Enkel matematik avslöjar redan att av en tröja som kostar 9,90 € har sömmerskan omöjligt fått en hygglig lön för mödan. Mellanhänderna mellan att tröjan är formgiven och att den säljs i butiken är många och alla ska ha sin beskärda del av pengen.

Ovanstående är inte något nytt och det diskuteras och (framförallt) konstateras med jämna mellanrum. Men frågan är, hur kan jag som konsument vara säker på att pengarna jag lägger på ett plagg verkligen går till rätt ändamål? Det finns ju både dyra och billiga kläder, och det är inte alltid bara priset på plagget som avgör kvaliteten och en etisk framställning. Också dyra märken tillverkas på samma usla fabriker som billighetskedjornas slarvor.

Det är den här problematiken jag vill komma fram till – var ska jag få tag på kläder som garanterat har gett alla i processen en skälig lön; den som formgett plagget, den som tillverkat tyget, sytt i hop det och den som säljer den och så vidare? Hur skall jag också kunna veta att miljöpåverkningarna har tagits i beaktande och att plagget är av god kvalitet?

Förutom ovissheten och den mörklagda processen är jag också helt ute vad gäller inköpsställen och märken. Jag vill ha vanliga basplagg som går att använda till vardags; trikåtoppar, tröjor, koftor, tunikor, klänningar och byxor. Kläder som jag kan använda på jobbet, hemma och på fritiden. Jag har kanske letat på fel ställen, men oftast tycker jag att det endast är festplagg eller lite mer speciella kläder som fyller dessa kriterier (tänk typ mönstrade klänningar med speciella skärningar). Problemet blir på något vis just att H&M och andra billiga kedjor erbjuder precis de basplagg jag vill ha och dessutom till ett billigt pris. Jag och många andra behöver lätta lösningar, vilket gör att också jag går dit där jag vet att jag högst sannolikt kan hitta en mörkblå enkel tunika om jag behöver just en sådan.

Jag letar med andra ord efter etiska, miljövänliga basplagg till skäliga pris – både för de som tillverkat det och för min plånbok. Personligen handlar jag rätt mycket i andra hand, men ibland behöver jag också köpa nya kläder. Jag betalar gärna lite mer för ett plagg som jag vet att håller i tvätten och i användningen, som är ett etiskt framtaget basplagg som går att kombinera med andra kläder i garderoben. Jag gör ingenting med en rättvisemärkt, spräcklig klänning när jag behöver svarta jeans och en grå tröja. Men var ska jag få tag på dessa kläder, och hur kan jag vara säker på att ingen lurar mig? Hur ska jag handla för att inte få konsumtionsmorkkis?