söndag 23 oktober 2011

Sorteringsivern - en förklaring


Mina vänner vet att jag är en sorteringspolis. Jag kan bli riktigt arg och ledsen när folk inte sorterar. Jag tjatar och kan ibland bli riktigt otrevlig. Men jag menar bara väl. För vi har snart slut på naturresurser. Genom att sortera kan man ge tillbaka lite av det man konsumerat och på så vis hjälpa till att återanvända råmaterial. Mitt vansinne vad gäller sortering är egentligen bara en oro för hur det egentligen skall gå för vår planet.

För det är just små handlingar som har stor skillnad! Våra val är så fruktansvärt viktiga, viktigare än vad man skulle tro; redan pyttepytte små miljögärningar gör skillnad. Konsumera mindre, återanvänd och återvinn mer. Snälla, ens lite mer?

Jag kan själv också bli mycket, mycket bättre på det här. Det kan man alltid. Jag sorterar allt som bara går att sortera i ett höghus mitt i stan. Jag strävar efter att konsumera allt mindre och hoppas på att kunna vara så självförsörjande som möjligt i matväg i framtiden. För jag vill så innerligt att vi har kvar något av vår vackra natur och de fina resurserna också i morgon. 

2 kommentarer:

  1. Så exakt vad sorterar du? Jag sku gärna sortera paff men vår roskis på gården har int nån behållare för paff, de ska till brännbart. :( Men glas, metall, papper o batterier sorterar ja. O donerar gamla kläder till loppisar. :)

    SvaraRadera
  2. Nå ganska långt samma som du! Kartong, tidningar, glas, metall och batterier. Jag sorterar t.ex. aluminiet från värmeljus och annat smått också, funderar ungefär vid varje rosk om det går att återanvända ;) Alla ljusstumpar skall smältas ner vid något skede, har en hel hög väntandes.Synd när man inte kan sortera tetraförpackningar och bioavfall i Vasa.

    SvaraRadera